Källor
Jag har använt mig av en lång rad källor för
att spåra mina släktingar. För det är just
det släktforskning handlar om, att samla in uppgifter från
en mängd olika källor. Det är viktigt att vara
källkritisk, eftersom det ibland kan dyka upp två
olika uppgifter om en persons ursprung. Man får då
ibland spendera timma ut och timma in med att analysera och
värdera materialet.
Min främsta källa är naturligtvis kyrkoböckerna.
Det gäller då släktingar som är födda,
döda, vigda eller har flyttat under 1800- och 1700-talen.
Alla uppgifter är dubbelkollade och är till 99.99%
vattentäta, med en liten reservation för eventuella
feltolkningar eller slarvfel vid sammanställningen.
Släktforskningsuppgifterna som sträcker sig längre
tillbaka än 300 år har däremot större anledning
att hänvisas till källmaterial, så att man inte
leder andra släktforskare ut på svaga trädgrenar
och gör sig skyldig till historieförfalskning. Jag
har alltid som utgångspunkt att ju äldre en uppgift
är, desto mindre tillit ska man sätta till den. Jag
har så gått det har gått försökt
lägga in källor till alla uppgifter. I de enstaka
fall där uppgiften är svävande (kanske på
grund av att det källkritiska material som finns att tillgå
inte heller är helt övertygande), har jag dock skrivit
det klart och tydligt för att inga missförstånd
ska uppstå.
Jag har uteslutande använt mig av välkända,
etablerade källor inom släktforskningsväsendet.
Det är som sagt a och o att kunna lita på uppgiftslämnaren.
<<
|