|
|
Per Jönsson Fahnehielm
Av gammal Ydre-släkt. Hans farfars farfar hette Lars Kempe
och var ryttare.
Musketerare, kapten vid Östgöta infanteriregemente.
Blev i slaget vid Leipzig 1642 (det andra slaget vid Breitenfeld
23 oktober 1642) med hillebarder genomstucken och fick 25 sår,
men sägs dock ha räddat svenska fanan genom att gömma
den innanför rocken på sin uniform, vilket sägs
ha räddat livet på honom; senare adlad av drottning
Kristina, med namnet taget som erinran av denna episod.
Kaptenen Per Jönsson, adlad Fahnehielm
(1596-1655)
Det var en kort och oerhört blodig batalj som slutade med
fullständig svensk seger. Fienden förlorade mer än
en tredjedel av sitt folk. Många höga officerare
stupade på den svenska sidan. Kort efter Breitenfeld föll
Leipzig i svenskarnas händer.
Källa: Egen sammanställning
Ägde Näs och Egeby i St Pers sn. Född 1596 på
Näs; antagen i krigstjänst före 1620. Musketerare
vid östgöta infanteri 1623 och var även fältväbel
där; löjtnant 1632; reformerad 1638; kapten 1642;
adlad 1647-07-20; kommendant i Kalmar. Död 1655-08-10 i
garnision i Kalmar. Begravd samma år i Torpa kyrka, där
hans vapen uppsattes.
Han utmärkte sig vid belägringen av Riga 1621 och
fick därför Gustav II Adolfs Rigamedalj, som ännu
förvaras inom släkten. 1647-07-20 fick han förläningsbrev
på Näs och på Egeby 1651-10-20. I Torpa kyrka
upphängdes flera sorgefanor efter honom och till nämnda
kyrka har han skänkt altartavlan och den mindre klockan
mm.
Källa: Elgenstiernas Ättartavlor
Släkten härstammar från Östergötland,
där den äldste säkert kände stamfadern,
ryttaren vid Östgöta ryttare 1552–59 Per Jonsson
år 1585 fick bördsrättsbrev på Näs
hemman i Torpa socken. Hemmanet ärvdes av hans son, ryttaren
Jöns Persson, vilken 1627 erhöll förläningsbrev
på Näs för sig och sonen sedermera kaptenen
Per Jönsson Kempe (1596–1655), vilken 1647 20/7 adlades
med namnet Fahnehielm och introducerades 1652 (före 24/12,
då Per Fahnehielm undertecknade ständernas beslut).
Ätten erhöll det nuvarande lägre numret 1672
20/12 räknat efter brevets datum, och uppflyttades 1778
3/11 i dåvarande riddarklassen samt utgick på svärdssidan
1998 31/8.
Originalsköldebrevet i privat ägo.
Vapenbeskrivning
. . . En blå sköldh, der uthinnan en hillebardh och
et svärdh korssviss om hvar andre. Offvan opå skölden
en öpen tornerehielm. Täcket, crantzen och bögelen
medh blåt, guhlt och hvit fördelte. Offvan oppå
hielmen et sverdh, fästet op och udden neder, stående
emellan tvenne opräckte hillebarder, och uthan om desse
tvenne blåå fahnor, aldeles som dette sköldemärke
medh sine egentelige färgor her hoos repraesenterat och
affmåhlat står . . . .
Källa: Riddarhuset
<<
|
