Peter von Bröms

Fänrik vid Livdragonreg:tet 1702 och vid Smålands femmänningsinfreg:te 1705-03-09; löjtn vid Dückers dragonreg:te 1708; sekundkapten vid Kalmar reg:te 1709-12-09; avsked 1710-04-19; ryttmästare vid Östgöta kavalleri reg:te s å; major vid Upplands ståndsdragonreg:te 1712-01-29; konfirm- fullm 1712-04-30; avsked 1716-02-02 som major och blev därefter bosatt på Balebo i Bäckebo sn.

I ett brev undertecknat den 1709-12-01 av f d generalguvernören över Estland, greve Axel Julius de la Gardie, där det heter: "Petter Bröms berättar underdånigt, om det slagsmål i Riga med en köpman, Holtz benämnd, som började med skällsord. Bröms blev anklagad och dömd till döden, men sedan lindrades domen och Bröms ansågs ovärdig att tjäna hans kungliga majestäts armé. Bröms bad om nåd att få fortsätta tjäna armén."

I Rådskammaren i Stockholm, där de la Gardie då tjänstgjorde, biföll man Bröms ansökan. Men 1711 råkade han på nytt i krakel, denna gång med en järnhandlare Johan Dothén. Efter ordväxling uppstod slagsmål, varvid Bröms gav sin antagonist "några slängar av värjan." Saken framställdes olika av parterna, som båda påstod sig vara den överfallne. Ett faktum kvarstod dock, att Dothén fick stryk!
Källa: Karl XII:s officerare av Rudelius

Peter kallas omväxlande "von" Bröms i kyrkböckerna efter att han ingått adligt äktenskap, liksom hans söner kallar sin "von". Han blev aldrig adlad och verkar inte heller ha fått löfte om adelskap. Däremot var det flera Norrköpingssläkter som vid den här tiden lade "von" till sina efternamn, exvis Sievers.

Peters syster Anna förekommer som den dygdädla matronan Anna Bröms på Melstadö i Ryssby sn, gift med välborne inspektorn Nils Bergman. Paret fick flera barn, bl a sönerna Petrus, Arvid och Johan, namn som förekommer i Annas släkt i Norrköping. Anna själv förekommer som dopvittne åt Peters son Peter 1720, medan hennes make Nils är dopvittne när förste sonen Johan Gustaf föds 1718. Peter är sedan vittne när Nils och Annas son Gustaf föds 1719. Vid giftermålet mellan Peter och Gustaviana 1717, är Peter angiven som boende på Melstadö.

Peter var möjligen gift en första gång i början av 1717 med Charlotta Beata Folcher (enl Kalmar Stifts Herdaminne), men antingen dog hon kort därpå eller så upplöstes äktenskapet. Det finns en Charlotta Beata Folcher angiven i Kalmar Stifts herdaminne, som gift 1:o gången med major Peter Bröms, och med kyrkoherden i Ålem Daniel Brauner. Om det är samma Charlotta Beata går inte att utläsa. Hon var sannolikt dotter till kyrkoherden och riksdagsmannen Birgerus Folcher och Catharina Ehrenklou. Birger var son till handlanden Folke Månsson och Helena Börjesdotter, och Catharina dotter till häradshövdingen Erik Ehrenklou och Christina Preuss. Catharina Ehrenklou hade en syster som hette Christina, som blev gift med kaptenen Magnus Bröms, född 1652 i Norrköping. Han var i sin tur son till stadsfiskalen i Norrköping Johan Bröms (möjligen identisk med den Johan Bröms som var son till Peter von Bröms farfars far Måns Svensson Bröms). I så fall finns en stark koppling.