|
|
Humlekärrshult
Humlekärrshult ligger i stadsdelen Humlekärrshult vid länsmansängen i Oskarshamn. På bilden nedan syns gården och uthusen. Där gärdesgården står finns idag höghus. Vägen har ungefär samma sträckning.
Humlekärrshult omkr 1910
Humlekärrshult ca 1915. Foto: privat ägo, familjen Loman Oskarshamn
Humlekärrshults mangårdsbyggnad ligger på en kulle strax utanför fotografiets högra kant. Fotograf: Karl V Nilsson.
Humlekärrshult var en av Döderhults största frälsegårdar som omfattade nästan 500 tunnland. Namnet vittnar om en medeltida humleodling på kärret.
Området har efter undersökningar visat sig varit bebott sedan yngre stenåldern, och gården nämns första gången år 1415. Den ägdes då av Vadstena kloster.
Vid mitten av 1500-talet ägdes Humlekärrshult jämte Havslätt, Kolberga, Mockebo, Rotvik samt en gård i Stora Saltvik av Severin Kihl. Vid dennes död år 1663 övertogs gårdarna av sonen Per Kihl, och vid dennes död år 1588 delades dessa hemman inom släkten. Humlekärrshult och Rotvik ärvdes av jungfru Margareta i Himmersberga.
Vid 1600-talets början ärvde adelsmannen Sigge Arvidsson Rosendufva dessa båda gårdar. År 1623 såldes alla ovanstående gårdar av Severin Kihls sonson Per Kihl, till översten och ståthållaren Per Mikaelsson Hammarskjölds änka Kristina Stierna på Virbo säteri. Gården ärvdes sedan av hennes son, majoren Arvid Hammarskjöld. Han brukade gården som säteri, tors att han bodde på Fårbo säteri i Misterhult socken.
Han upprätthöll dock inte någon ståndsmässig bebyggelse på Humlekärrshult, varför säteriprivilegierna upphävdes 1680, eftersom gården inte "var byggd försvarligen".
Gården hade under kommande sekler flera ägare. I början av 1900-talet kom min morfars farfar Sven August Robert Loman dit som arrendator. Familjen bodde kvar till mitten av 1920-talet. Det var tänkt att morfars far Axel skulle ta över arrendet efter fadern. Han var på våren 1920 nyförlovad med korpralsdottern Hildur Fredrika Thyrén, men omkom samma sommar i ett skeppshaveri vid Landsort, Dalarö, då skonerten Emanuel gick till botten med manskap och allt under en svår storm.
Morfars farfars far och mor Sven Anders Loman och Anna Lotta Loman på trappan till Humlekärrshult, före 1919.
Källor
Gunnar Källenius - Den lilla socknen i det stora Sverige - Folket i Döderhult på 1600-talet
Anders Rotviker - Humlekärrshult - Hembygdsföreningen Oskarshamn, Döderhults Årsskrift 2007
Gustaf Elgenstierna - Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
Johan Axel Almquist - Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning, del 4, Småland
Nina Hammarskjöld - 1915. "Ätten Hammarskjöld. Personhistoria och tidsbilder från tre århundraden".
<<
|
