Vilhelm I 'erövraren' av Normandie

I det angelsaxiska riket i England uppstod oro 1066 när kung Edvard Bekännaren dog barnlös. Den verkliga regenten, jarl Godwin, gjorde sin son Harald (Harold) till kung, men ett rykte spreds att Edvard utsett Vilhelm till sin arvinge; de var kusiner. Vilhelm rustade en riddarhär och en landstigningsflotta för att med våld ta sitt ’’arv’’. Men det fanns fler pretendenter. Harald Hårdråde av Norge landsteg med en här i norr, men den besegrades av Harald Godwinsson vid Stamford Bridge 25 september. Bara några dagar senare landade Vilhelm i trakten av Dover. Harald begav sig i ilmarsch söderut och gick i ställning på en höjdsträckning vid Hastings. Här stod det avgörande slaget 14 oktober. Trots att det angelsaxiska fotfolket var utmattat var det länge omöjligt för Vilhelms riddare att bryta deras sköldmur. Först en oförsiktig framryckning fick linjen i oordning, och den revs upp. Harold stupade, och på själva juldagen kröntes Vilhelm i London. Det dramatiska skeendet skildras på Bayeuxtapeten, en broderad bonad som enligt traditionen skall a sytts av Vilhelms drottning Matilda och hennes hovdamer.