Harald Stake

Kammarpage hos hertig Johans av Östergötland gemål, hertiginnan Maria Elisabet 1614. Kammarjunkare hos Gustaf II Adolf 1618. Tig 1620 tjänst i Holland vid Prins Moritzþav Oraniens livgarde. Fänrik vid överste Johan Reuters regemente i Sverige 1623. Kornett vid Upplands ryttare 1624. Häradshövding i Stranda härad i Kalmar län 1625. Löjtnant vid Västgöta kavalleriregemente 1627. Major 1634. Överstelöjtnant 1635. Överste för Västgöta kavalleriregemente 20 april 1638. Landshövding i Skaraborgs län 1648. Generalmajor av kavalleriet 1657. Guvernör i Bohuslän 1658. Riksråd 1658. Generallöjtnant 1659.Krigsråd 1664. Sändes i augusti 1620 till Holland av konung Gustaf II Adolf för att lära sig krigskonsten. Räddade hertigen av Braunschweig ur spanjorernas händer vid slaget vid fleurus 19 augusti 1622. Följde med Gustaf II Adolf ut i det 30-åriga kriget. Räddade kungen från att bli tillfångatagen vid slaget vid Würten 1631. Berömdes för den tappra gärningen av kungen som behöll honom i sin personliga tjänst.

Deltog i slagen vid Leipzig, Halle, Leck, Erfurt, Würzburg, Donauwerth, Nürnberg och Lützen. Fick i en skärmytsling vid Lüben 1635 tungan genomstungen och blev illa skjuten i kindbenen. Fördes i fångenskap till Königsberg men utväxlades 1637. Förde på 1640-talet befäl över trupper som kämpade mot de danska generalerna Krabbe och Hannibal Sehestedt. Fick efter freden Bohuslän i belöning och förbättrade där fästningarna Carlsten, Gustafsborg och Bohus samt "inrättade" Bohuslän på svenskt sätt.